När man lägger ned en verksamhet som ett aktiebolag finns det olika sätt att gå till väga, i denna artikel tar vi upp ett par av de vanligaste metoderna.

Konkurs

Vid en konkurs används aktiebolagets samtliga tillgångar i syfte att betala bolagets skulder. Beslut om konkurs fattas av tingsrätten i den ort som bolaget är registrerat i. Ett aktie bolag sätt i konkurs om de är på obestånd, det vill säga att bolaget inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det heller. Tingsrätten börjar med att utse en konkursförvaltare, denne har uppdraget att undersöka företaget och klargöra vilka tillgångar och skulder som det har. Därefter måste borgenärernas fodringar ställas i en prioriteringsordning och betalas utefter denna ordning. Konkursförvaltaren redovisar sedan arbetet till tingsrätten vars jobb det är att då avsluta konkursen. Visar det sig att tillgångarna i bolaget faktiskt är större än skulderna måste man även gå igenom en likvidation.

Likvidation

I en likvidation löser man upp ett aktie bolag efter skulderna är betalda och eventuella överskott har fördelats mellan samtliga aktieägare. Likvidation kan antingen vara frivillig eller påtvingad. En frivillig likvidation är något som bestäms i en bolagsstämma, en tvångslikvidation kan komma som ett beslut från Bolagsverket eller tingsrätten. Vilken typ av likvidation det än handlar om börjas det med att Bolagsverket eller tingsrätten utser en likvidator, men bolaget själv kan välja att föreslå en likvidator, som Citadellet Likvidationer AB. Kostnaden för detta tas normalt sett från aktiebolagets tillgångar, räcker inte tillgångarna måste likvidatorn ansöka hos tingsrätten om en konkurs för bolaget istället. Under likvidationen är det upp till likvidatorn att ta fram en årsredovisning för varje år, inkluderat eventuellt avkortat räkenskapsår för tiden fram till beslutet om likvidation. För aktiebolag i likvidation finns det speciella regler vad gäller årsredovisning och revision.